bitskEmma

Jag grät nästan nyss.. Men bara nästan;p
De gör jag typ en gång om året lr nått och då i regel av smärta..

Brum var tyst och nöjd i två minuter och jag tyckte väl att de va märkligt-
Hon hade plockat ner alla prinsess polkagrisarna ur granen vi precis satt dit och brutit itu;(
Och när jag undrade varför hade hon liksom inget svar- de kan man iofs inte förvänta sig av en tvååring jag vet men ändå, jag ville ju att hon skulle förstå hur ledsen ja bli när man ta sönder saker;(
I vart fall- hon tittade moloket på mig där jag satt på golvet och såg ledsen ut och viskade;
– du få säga de te tomten mamma!
– vad? Undrade jag även om jag visste vad hon menade..
– att jag inte ska få några julklappar för jag inte vart snäll.. Varpå hon klappade mig på axeln..
– men brumis vill du inte ha julklappar?
– jo fast jag ha inte vart snäll..
Så sa hon förlåt..
Och jag visste inte om ja skulle börja gråta för att hon tagit sönder alla så brutalt lr för att hon plötsligt var så stor och förstående..

Och nu ha jag snart fått tio teckningar som kompensation så kanske gick de in lite;)