ett mammahjärta får stå ut med mycket

för ett tag sen blödde det hej vilt-

Brum hade suttit och målat med en kompis medans jag var i  ett annat rumoch så kom hon inspringandes gråtandes och kastade en teckning på mig och grät att hon målade fult;( det hade hennes kompis sagt och nu ville hon aldrig mer måla;( jag ville bara bryta ihop och gråta jag med just då, liksom ta över hennes smärta, hon var helt förtvivlad och jag försäkrade henne om att hon målar jättefint-det gör alla och att vi genast ska sätta upp hennes teckning på kylskåpet som ett bevis på detta men nä, hon var helt förstörd;(

då blödde mamma hjärtat så mycket osynligt hjärteblod att det hade kunna fyllt en hel bassäng!

Idag lyste dock mammahjärtat upp likt en sol och bara växte-

brum och jag var på väg till dagis då vi hörde nån ropa Ofelia!Ofelia!Ofelia! tusen gånger. Vi stannade och väntade på denna lilla tjej som studsade brevid sin mamma. Brum sprang bort till grinden för och möta henne och så gick vi in. Hennes mamma berättade att hennes lilla tjej pratar om Ofelia hela tiden hemma. Brum fick en teckning häromdan i sitt fack av henne.

Och när vi gick in hade Brum knappt tid och säga hejdå till sin mamma för hon sprang efter den lilla tjejen in i hundranitti- de hade kjol båda två idag tom;) Inga tårar bara bråttom in och leka!

och jag stod kvar och bara lös och älskade den där lilla tjejen nästan lika mycket som brum haha